Never again!
Att lilla jag är i Australien är en dröm jag haft sedan barnsben som blev en verklighet, kan fortfarande inte förstå det. Språket är inga problem att uttala, för det mesta. Där emot att skriva en del ord får huvudet att tänka efter. Australien är ett underbart land med väldigt trevliga och vänliga människor. Varenda människa du träffar ute säger hej och kan börja prata med en om random saker, vilket man inte är van mig men det är trevligt. Våran granne, eller en av våra grannar har en hund som vi får umgås med hur mycket vi skulle vilja, busa med henne, ta henne på promenader eller ner till någon av hundparkerna och denna hunden är såå mysig. Hon får mig att sakna min älskade hund hemma i Sverige ännu mer men att ha henne bredvid där man bor gör de lite enklare.
Jag har alltid varit livrädd för att gå tillbaka till skolbänken, av så många anledningar men här fick jag en chans att börja om och till en början var livet på topp.. Men sakta gick det utför och några vänskaper bröts under tiden. Har snart varit här i 2 månader och ställer mig redan frågan om det är värt det? Är det värt att genomgå saker man redan genomgått hemma i Sverige även här eller ska man byta skola där man inte kan bli nådd på detta sättet?
Jag kommer aldrig någonsin igen acceptera att bli dålig behandlad. I så många år höll jag min käft stängd och sade inte ett ljud. Sakta blev det bättre, tills sista året på gymnasiet när jag haft fått nog, totalt. Jag kommer aldrig acceptera att bli kallad namn, att folk beskriver mig som man fått på sms, aldrig någonsin igen. Totalt oacceptabelt och jag är glad över mig själv, att jag ÄNTLIGEN står upp för mig själv, att jag äntligen lärt mig att säga ifrån, att jag inte accepterar människor som beter sig så i mitt liv. Negativ energi, mobbning etc. är jag bättre av utan.
Jag tänker inte falla tillbaka och bli den tysta tjejen med sååå mycket ångest, som var deprimerad och gav upp om typ allt, var sur och arg och avskydde mig själv. Som inte levde utan bara existerade, gjorde det som skulle göras. Jag vägrar låta människor trycka ner mig, nog är nog.
Jag är bättre än det, jag är bättre än jag varit under så många år. Jag tänker inte bli den personen igenom som inte mådde bra, som varje dag undrade vad anledningen till att stanna kvar. När hästarna försvann, försvann verkligen allt, jag själv försvann. Jag började hitta tillbaka till det när jag fick brevet att jag faktiskt kommit in och kunde vidareutbilda mig. Livrädd men glad och man började se en liten förändring i mig men den störtsta var när jag kom hit till Australien. För första gången på så många år kände jag ett lugn, att jag kunde andas, vara mig själv.
Jag vet att det alltid kommer finnas dessa människor i ens omgivning som försöker förstöra och skapa kaos. Bring it on, jag tänker inte backa undan. This is my life, and I’m finally starting to live it!
Skolan var inte heller varken vad jag hört talas om eller vad jag drömt om. Har väldigt svårt i dagsläger att tänka mig att denna skolan är en av de bästa i världen, speciellt med några av de lärare vi har på vissa lektioner.
I två av mina 3 ämne har jag knappt lärt mig något sedan vi började här, speciellt inget i ett av dessa 2 ämne. Mitt 3 ämne är det jag trivs bäst med, som inte har mycket med Marin Biologi att göra men du får en insikt i hur jorden uppstod, du får lära dig havets samt jordens alla möjliga stenar, precis som hur vulkaner uppstått och vad som får de att bli aktiva, hur de är strukturerade och vad som lava egentligen är gjord av och skadorna dessa kan orsaka. Hur alla möjliga stenar vi har på denna jord gör allt så speciellt. Du får lära dig hur och varför jordbävningar uppstår, vilket är extremt spännande. Du får lära dig hur jorden uppstod och varför kontinenterna är där de är idag etc.
Provet i onsdags förra veckan gick bra, inte lika bra som jag hade hoppats men det gick bättre än vad jag hade trott, om det ens går att förstå, haha! Livet som student asså!
Denna vecka har vi en inlämning som nästan är klar, det är ett grupp projekt samt att imorgon så ska jag stå och prata för människor igen, hm, också ett grupp projekt, men detta skall redovisas. Har även börjar på en stor uppgift som ska vara inne om 2 veckors tid, där jag för övrigt även ska rita! Hur ska det gå?! Den som sett mina ritningar tidigare vet att det inte är min specialitet. Kommer göra mitt bästa i alla fall, förhoppningsvis är det inte för svårt.
På lördag har vi ett 2 timmar långt prov i de ämnet jag tycker om bäst, så har mycket att plugga och försöka begripa mig mer på, så förhoppningsvis kanske man är smartare än man tror själv, vi får hoppas! Wish me luck!
Till helgen ska jag äntligen, efter provet sätta mig ner och ta tag i filmerna jag ska göra, flytten hit, snorklingen och allt annat man upplevt. Jag ska även försöka boka in Sky Dive, skall hända denna månaden, så taggad! Efter provet på lördag tar jag både lördag och söndag totalt off, behöver leva lite och inte pressa mig själv. Efter helgen har jag 2 veckor att plugga till nästa prov och alla andra inlämningar, men först ska denna vecka klaras av och jag ser fram emot en helg av bara avkoppling! :D
Hoppas allt är bra med er allihopa hemma i Sverige! Saknar er! <3
Kramar,
Mickaela
