mickaelapersson.webblogg.se

Goodbye 2015 – Hello 2016!

Då är det dags, att ta farväl av ännu ett år man överlevt. Ett år fullt av skratt, tårar, blod, svett, tröttet, mobbning, skuldkänslor, mardrömsdag, lärorika dagar.. men även glädje och lycka. Detta året har jag lärt mig så otroligt mycket, jag har lärt känna mig själv på plan jag inte trodde var möjliga, jag har skrivit klart min bok, jag har försökt rädda en person som sorligt nog inte överlevde, jag har jobbat som badvärd på Skara Sommarland och fått upp intresset för livräddning ännu mer, jag har tagit studenten och blivit fri av över 12 års mobbning, jag tog farväl av hästarna och avslutade livet tillsammans med dem, jag åkte till England för att jobba med hästarna(sista försöket) – men sorgligt nog fick man återvända till Sverige igen efter en månad och bestämde därefter att det räcker, inga mer hästar...

Detta året har varit full av avtrillningar där man fått smaka gruset, där man ridit olika hästar, varit på Liseberg med fina vänner, hjälpt till med organisationen Fight For The Bullied, drivit mina bloggar, tagit kontakt med olika förlag – för att förhoppningsvis ge ut min bok nu 2016 som äntligen är färdig! Varit på några fester samt även krogen (både i Sverige och England men endast druckit cola) – fortfarande aldrig varit full xD. Skulle egentligen tatuerat mig men de får bli detta året istället – vilket är ett måste!

En liten summering av 2015:

Januari:
Jag har även varit i London med syrran och hennes bästa vän + bästa vännens pojkvän, vilket var riktigt trevligt. Första gången jag flög var januari 2015 och därefter har jag på ett år varit uppe i luften 4 gånger, och jag älskar det :D När vi var i London gick vi runt, åt god mat, kollade på Big Ben som vi närmare bestämt bytte namn på – till Lille Ben. Varit vid London Eye, gått över många olika broar och stött på många olika människor men en sak är säkert, England är ett fantastiskt land med så otroligt vänliga människor. Vi var även på The Making Of Harry Potter, något som var riktigt spännande och en riktig trevlig upplevelse man aldrig glömmer.

Februari:

Hände inte mycket speciellt, red och tränade och pluggade massor och förberede saker inför studenten.

Mars – april

Samma sak här, de mesta man gjorde var att plugga och rida och träna. Skrev på bloggen och sånt.

Maj

Tränade aktivt, red och pluggade massor. När det var dags att ha en liten hopptävling på skolan blev min älskade skolhäst dålig så vi kunde inte bara med, vi bara myste istället med att beta och pyssla. Fick även reda på att jag fick jobbet som badvärd på Skara Sommarland, något jag såg fram emot enormt mycket. De skadade/dåliga skolhästarna släpptes på bete bredvid skolan i väntan på att få åka på sommarbete. Boxen tömdes och skåpet med ridsaker tömdes även. Pluggningen avslutades även denna månaden och nöjd med betyget och arbetet var man.

Juni

Hästarna släpptes på bete, blev dags att ta farväl av min älskade skolhäst med en stor sorg i hjärtat. En häst jag verkligen tycker om och saknar. En så speciell häst som hjälpt mig mycket och tillsammans har vi utvecklats extremt mycket. Packning och förberedelser för både hemfärd men även studenten fixades.
5 Juni 2015 tog man studenten från Sveriges Ridgymansium i Kungsbacka med bra betyg och glädje över att ha vunnit över mobbningen.

Några dagar senare åkte man upp till Skara Sommarland och jobbade som badvärd/livräddare.

Juli

Trivdes på sommarjobbet gjorde man verkligen och det gick bara framåt, tills själförtroendet fick sig en turn på bussen påväg mot jobbet den 5 juli, då man hittade en äldre man utan puls, blå och kall.. Hjärt-lugnräddning påbörjades men tyvärr gick mannens liv inte att rädda, var bortom all räddning när jag upptäckte honom, sorgligt nog.

Den månaden var det väldigt jobbigt att träffa människor, bevaka människor – av rädsla att något sådant skulle hända igen och man skulle vara hjälplös och inte kunna rädda någon.. att åka buss var ett måste för att ta sig till jobbet men extremt jobbigt – och idag tycker jag inte om att åka buss alls.. Tacksam för allt stöd man fick från kollegor på jobbet, hemma men också från bussbolaget.

Augusti

bearbetningen efter det som skedde på bussen var fortfarande igång – still is. Men det blev lättare att jobba även om rädslan fanns där. Den 16:e jobbade man sista passet och parken stängdes. Och någon dag efter de blev det dags för galamiddag som verkligen var trevlig (bortsätt från några människor) men jag fick spendera kvällen med de underbara badjävlarna man lärt känna.

Den 18:e åkte man hemåt mot Skåne och firade brorsans födelsedag.

Var på jobbintervju som simlärare.. men tog inte jobbet av en del skäl.

September

Var på fler jobbintervjuer men p.g.a. fel utbildning gick jobbet till andra med rätt utbildning. Sökandet fortsatte precis som bearbetningen från juli..

Oktober

Fick jobberbjudande jag inte kunde tacka nej till, därför bokades flygbiljett och väskorna packades och man gav hästarna en sista chans. Den 28:e, dagen innan pappa fyllde år, satte man sig på flyget nere i Köpenhamn över till Bristol där man tog bussen och tåget vidare till Swindon där ägaren till gården jag skulle jobba på hämtade upp en. Sedan dag 1 har jag trivts med både människor och djur, sorgligt nog blev jag dålig efter bara 4 dagar..

November

Två veckor efter ankomsten var man så dålig så hemresan fick bokas. Och siste november satt man på flyget från Bristol till Köpenhamn. Hade den bästa månaden i England på Lower Ham Farm med underbara människor och jag fick göra så mycket på så kort tid, vara med på täving och clinics, rida olika hästar – hopp/dressyrträna för ägaren, frisera hästar, lasta, fodra etc. Även evigt tacksam att jag fick denna chansen.

December

Julafton och nyår, en del möte och annat var en del av denna månaden.

Ett år fullt av spänning, ångest, stress är snart avslutat. Ett år som varit en kamp i stallet och på hästryggen, med mig själv och skolan som är över för gott, nu kan jag fokusera på att bli frisk och må bra.. Jag har under detta året fått lära känna några helt fantastiska människor som blivit några av mina närmaste vänner. Vänner som alltid finns där och som man än idag har kontakt med.

Detta året avslutades ett väldigt kärt kapitel, ett liv jag levt tillsammans med hästarna. Ett nytt påbörjades när de kära livet jag älskar avslutades, och jag är så taggad på att se vad de nya kapitlet i livet har att erbjuda. Har så många planer som jag inte kan vänta med att berätta, så vidare de går igenom, återstår att se.

Farväl 2015 och tack för allt, har lärt mig så mycket och gott igenom mycket, på både gott och ont. Det är nu allt kommer ändras, för gott.

Kan inte vänta med att välkomna 2016! Har så många planer, vänta bara!

// Mickaela