Time to fight back
Tid att börja kämpa sig tillbaka till verkliga livet igen. Dags att börja trotsa de eviga smärtorna och börja träna igen. Ska försöka ta mig ur sängen och ut på en joggingtur imorgon bitti, jag måste verkligen ta tag i träningen igen, detta funkar inte.. Hade kommit igång så bra sen sade kroppen stopp.. Skäms för att jag inte klarat av att träna, jag har bara gett upp när allt blev förmycket ovanpå smärtan.. Undersökningar är gjorda, röntgen gjord men svar väntas fortfarande.. även annan röntgen är inbokad och tid hos kiropraktorn är ännu en gång bokad. Hoppas på att smärtan ska kunna lindras lite i alla fall, men återstår att se vad som händer eller om det är något mer än vad kiropraktorn sade som är fel.. ska även be henne kolla upp en grej på fredag. Tid till psykolog är även bokad.. måste verkligen bli frisk från denna eviga jobbiga psykiska ohälsan man levt med i år och tar. Är så trött på att inte må bra..
Något positivt just nu, är att körningen på körskolan går super! Jag är nöjd över allt hittils och ska ta tag i pluggandet igen också efter några dagars vila! Ett måste där också! Ska göra och plugga så mycket jag bara kan, för körkort tills januari/mars nästa år är ett måste!!!!
Jobb är även sökta, förhoppningsvis kanske annat arbete kan påbörjas snart. Sjukskriven denna månaden ut, ska på fler kontroller senare..
Hoppas på att allt ljusnar snart.. för detta.. är allt annat än roligt.. och man mår inte bra av allt som händer. Detta har tagit så enormt hårt på en och lägger till ännu mer på mina redan eviga krav på mig själv och trötthet.. Allt måste bli bättre. Jag måste resa mig upp på fötterna igen, borsta bort smutsen och sträcka på mig.. Fortsätta kämpa. Jag har klarat mig hit, då skall jag klara detta också. Motgångar, motgångar.. När kommer framgångar?
// Mickaela
