Hade man kunnat bli utdömd som djur, hade jag..
Det är bara tack och adjö med alla framtidsplaner, alla mål, alla de drömmar man någonsin haft. Hade vi människor kunnat bli utdömda som djur, hade jag blivit det av kiropraktorn idag, jösses.. Så mycket skador och slitningar i en så ung kropp och själ, ville bara lägga mig och gråta när hon sade allt hon hittade efter hand. Allt man kämpat för, är bortkastad, finns inte ens chans att jag kan sätta mig tillbaka i sadeln och försöka ge de en chans till och det finns inte en chans att jag kan bli en livräddare, varken vid poolen eller havet, för skadorna är så illa i hela kroppen. ryggen och nacken och mitt ena knä och fot, som jag trodde och visste från början, är värst men ovan på allt var de så mycket annat som var fel.. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?! Jag är bara 20 år men min kropp är redan helt förstörd. Jag kommer aldrig bli frisk och det är ingen stor chans att kroppen kommer bli bättre av behandling heller, men vi ska försöka för den smärtan man har dag ut och dag in, den orkar jag inte med mer.
Först hästarna, nu livräddningen.. vad kommer näst? Jag har ärligt ingen aning. Känns knappt värt att våga drömma eller tänka på något, för jag klarar inte av att en annan dröm, plan går åt skogen.
Först hästarna, nu livräddningen.. vad kommer näst? Jag har ärligt ingen aning. Känns knappt värt att våga drömma eller tänka på något, för jag klarar inte av att en annan dröm, plan går åt skogen.
Livet är allt annat än lätt och just nu, går allt bara åt skogen.. Försöker stå stark och fortsätta att gå genom allt, jag har ju klarat mig hittills, då ska jag klara detta också, även om jag inte vill fortsätta kämpa, jag har ingen mening till det kvar. Jag har förlorat allt jag någonsin ville jobba med, hästarna och livräddningen, det som hållit mig vid liv tills idag. Jag har förlorat allt jag någonsin kämpat för, allt jag trott på, allt jag trott jag varit bra på, fått lovord av duktiga människor i dessa yrke, men ikke, livet har andra planer än vad jag har för mig själv. Men det är så förbannat orättvist, för jag har ingen som helst aning vad jag ska göra härnäst.
Jag försöker varje dag klara mig utan hästarna, utan det enda liv jag känt till och nu måste jag lära mig leva utan att kunna jobba dag ut och dag ut på stränderna eller runt poolerna, det är sjukt.. Jag förstår inte, vad har man gjort för att förtjäna detta?!
Jag försöker varje dag klara mig utan hästarna, utan det enda liv jag känt till och nu måste jag lära mig leva utan att kunna jobba dag ut och dag ut på stränderna eller runt poolerna, det är sjukt.. Jag förstår inte, vad har man gjort för att förtjäna detta?!
Så trött på all motgång.. trött på all smärta.. trött på allt kaos.. trött på att må såhär.. är som en jädra mekanisk robot som går till jobbet nästan varje dag och jobbar och håller på. Övningskörningen är även på g och de går i alla fall bra, vilket är kul.. bara önskar jag visste vad jag skulle göra nu.. suck, detta var inte alls de jag hoppats på..
Vad kommer nu? Småplaner hade innan börjat ta sin plan.. nu vet jag inte längre...
// Mickaela
