I'm getting better

Livet går upp och ner men jag är så tacksam till att jag står med båda fötterna på jorden och fortsätter att kämpa mig vidare. Att jag kämpar för att bli bättre, mer och mer för varje dag. Det är inte jobbigt att gå ur sängen om morgnarna längre, tyngden på axlarna som växt och blivit tyngre under alla år, har börjat att försvinna. Jag mår så mycket bättre på så många plan men det finns tomrum i hjärtat som aldrig kan växa igen eller läka, saknad som alltid kommer att finnas där.

 

Jag är en annan person än den jag var för ett och halvt år sedan, en annan person än för ett år sedan. Jag är starkare än någonsin, står rak i ryggen och fortsätter att kämpa dit jag vill. Jag kämpar mig vidare genom livets utmaningar och lär mig att leva. Jag lär mig njuta av livet, lärt mig ta varje dag som de kommer, göra de bästa av varje dag och se till att med glädje göra allt jag ska göra. Jag börjar lära mig vem jag är, vad jag kan göra här i världen. Jag är inte den tillbakadragna, blyga, rädda, osäkra tjejen längre. Mitt självförtroende byggs upp, jag är inte lika osäker eller blyg längre. Jag börjar tycka om att prata och möta nya människor och åka till nya platser. Jag börjar finna vägen i livet. Jag börjar om på nytt, jag börjar bli en bättre människa på så många plan.

 

Jobbar på som bara den och har bokat en resa till världens finaste syster som är i Los Angeles, USA. Så den 14:e September lyfter planet från Danmark till henne, är så taggad på att få en och halv veckas semester och bara njuta av livet. Hitta på massa saker och uppleva världen.

 

Jag är inte rädd för världen längre, eller jo, men på ett helt annat sätt.. Idag är jag rädd för hur fucked upp allt har blivit, alla dessa krig, alla dessa mord, alla dessa oskyldiga människor som förlorar sina liv för andras hat. Det är sjukt vilken värld vi lever i, idag går ingen säker längre.

 

”Ta varje dag som den kommer. Se till att le varje dag, hitta något positivt varje dag och fortsätt att gå framåt. Ge aldrig upp”

 

 

#Staystrongandnevergiveuphope

 

With love,

Mickaela Persson